Under ombyggnad
tjineling... nu ska ni se att jag kanske kommer igång igen....
plander på de finns i alla fall
Ha de Bäst
Söndag
Nästa helg är det redan 1: advent. Helt otroligt vad tiden går. Ibland känns det som om tiden är den enda som har vett å röra på sig. Så det blir att under den kommande veckan adventsoynta lite. Jag vägrar att ögra det redan denna helg. Har sett att vissa gjort det sedan någon vecka tillbaks Å det är enligt mig fel.
Frågan är vart vi är på väg egentligen... snart kan man äta skinka, semlor, Påsk/jul-must å kräfter åter om... Sånt vill i alla fall jag ska ha sina tider under året så att man verkligen får längta efter de... Så varför ta ut julen redan i oktober som vissa verkar vilja göra. Vissa saker har sin tid å sin plats. tycker i alla fall jag. Vad tycker ni???
Helgen har annars varit mkt lung, Älsklingen har varit bortrest å junior hos sin far. Så byrackan å jag har varit ensamma hela helgen. Vi hade besök av LiseLott igår en sväng. Tack för hjälpen med att fixa den skitiga hunden, det var en välbehövlig sak att tvätta honom. Å med tanke på att han är nytvättad är det ett under att det inte är -20 grader idag.
Något annat som är härligt nu är att världscupen i skidor har kommit igång. Jag älskar att se på skidor. Är imponerande vad de klarar utav i kylan i Gällivare denna helg.
Nej nu blir de mer skidor... Ha de bäst
Sammanbrottet är nära....
Ja vad ska man säge... det finns en anledning till att jag inte skriver längre... känns som om jag inte har något positivt att tillföra...
Det som har hänt är i alla fall detta:
Allt började bra med mina cellgiftar. Kroppen svarade och min värk blev minder, jag fick en kropp som blev kraftigt mjukare i rörelserna och jag började kunna funger som vem som helst.
Sen kom problemet. Jag har fått feber sedan flera veckor(kanske månader) tillbaks. Jag pendlar mellan 37.6-38.6 varje morgon och kväll. Dessa temper vet vi med säkerhet nu sedan en månad tillbaks. Men jag kan tänka mig att det varit så betydligt längre.
Jag har varit oerhör hängig och trött i flera månader (nej jag är inte gravid)... jag kan bli sanslöst trött mitt på dagen så jag skulle utan problem somna om jag satt still i 1 minut och somna ännu snabbare om jag fick lägga mig ner. Och den känslan håller i sig. Så det gör att jag tror att jag haft denna oförklarliga feber länge....
Alla prover som de tar å mig visar inget, alla värden är bra. Inget ovanligt med dem, snarare bättre än vad man kunnat tro med tanke på behandlingen med cellgifterna.
Så vad orskara då denna feber??? Det är de INGEN som vet....
Detta ledde i alla fall till att jag för 1 månad sen blev tvungen att sluta med cellgiftern.
Man trodde först att cellgifterna "underhöll" en infektion i kroppen och trodde där med att jag skulle bli sjuk innin 14 dagar när jag slkutat med cellgifterna. Men inte jag inte... varför de, de hade ju varit för smidigt. Då hade vi ju vetat vad som var felet på mig *suck*
Så ett halmstrå som vi nu greppar efter är att vi ska testa mig för Borelia.
Får se vad dessa prover visar :s
Så nu går jag här i min ovisshet med kraftigt tilltagande värk och feber. Inget händer mer än att min kropp pajar mer och mer. Värken börjar nu slå till med full kraft så jag vet snart inte vad jag ska ta mig till. Det enda jag kan känna mig säker på är att morgondagen inte är här än i alla fall med mer smärta å värk... men jag vet ju att det kommer... tyvärr... så något måste jag ju hitta på. För inget av de blir ju bättre om jag sätter mig ner å inget gör. Då kommer bara tankerna å de är inga fina tankar, å jag får bara svårt att komma igång igen.
Men gör jag för mycker så straffar de sig när jag lägger mig med en kropp värker än mer... livet känns just nu som ett MOM22 av smärta.
Så nu mer än någonsin är jag tacksam för att jag har en underbar familj i min Daniel & min Jimmy
DE gör verkligen ALLT för att underlätta min dag så gott det går. Tur jag har dom.
Sen har jag ju vissa på jobbet som verkligen bryr sig om mig och mer än väl försöker underlätta min dag så att jag ska klara av mitt jobb.
I och med denna uppdatering ska jag nu försöka tänka positivit
För vad har jag att vara tacksam för.
Jag har mig son och pojkvän
Jag har mitt jobb
Jag har "mina" barn i simhallen som förgyller kvällarna
HA de bäst där ute
Dagens tävlingar på BHK
Vi hade 20 hundar anmälda från början, men vi fick efter alla om och men med återbud endast 8 hundar kvar i tävlingen.
Det blev 2 i Elit klassem och 6 hundar i klass 1. De tävlande i de övriga klasserna länmade återbud eller helt sonika så uteblev dom.
Blev en kort men händelserik dag i alla fall.
börjar hitta tillbaks
Tyvärr kretsar mitt liv runt min sjukdom just nu efter som jag som ni nog vet har börjar med cellgifter (Metrotrexate)
Det som har hänt så här långt är att jag har blivigt smidigare/mjukare. Min stelhet är inte lika kraftig som förut.
Men trotts detta har min sommar varit tuff. Jag är som sagt var inte så stel längre men jag har tyvärr min värk kvar. Å någon tropiskvärme har de ju inte varit precis i sommar.
Värken i sin tur har bytt karaktär lite. Förr var den hemsk i lederna och gjorde att jag fick stora funktionsbortfall, framför allt i mina händer. Detta har blivigt något bättre, det krävs mer påfrestningar innan de "ballar ur". Men nu sitte min värk även i mina muskler.
Först var jag övertygad om att detta berode på att jag var mer rörlig och att mina muskler arbetade på helt andra sätt efter som jag hade ett nytt rörelsemönster och började bli överrörlig igen, så jag hade kanske träningsvärk :thumbup: Men nu har det gått en tid och jag har fortfarande samma muskelvärk, å jag tot inte någon har sån träningsvärk i flera månader...
Det är så illa att bara man petart eller håller i mig så känns de som om jag har stora köttsår eller blåmärken i/på mina muskler. Å detta i sin tur leder till stora problem och begränsar mig i vad jag klarar utav :thumbdown:
Så nu har min läkare bestämt sig för att jag ska öka på min dos med metrotrexate från 5 tabl/vecka till 7tabl/vecka.
Så nu är det bara att invänta å hoppas på det bästa möjliga resultatet :) det tar nog någon månad men de kommer hoppas jag.
Den årstid som kommer nu är ju den väsrta med kyla fukt å snö.
Jag älskar visserligen snön efter som det är så underbart ute då, men samtidigt hatar jag den efter som det har den negativa effekten som de har på min kropp.
Men nu ska jag besegra den med hjälp av dessa "mirakel piller" det bara är så att jag ska de...
Så de så ;P skam den som ger sig
Tiden går som vanligt för fort...
Kan i alla fall skryta med att min behandling verkar ge resusltat... känner mig mjukare i kroppen, men tyvärr sitter smärtan fortfarande i ganska bra... men det är ju i alla fall något att jag är mjukare.
Värken kommer förhoppningsvis att av ta den med.
Det värsta är att jag tappat en hel del hår :thumbdown: så det börjar bli ganka tunnt... men men... jag tappar i alla fall mindre nu är för några veckor sen. Och frissan sa att det verkar som om det kommer nytt, så min "panikrakning" kanske ska vänta trotts allt... eller :question:
Nu har i alla fall värmen kommit. Har fått njuta någon timme i solen idag. Det var underbart :thumbup: som jag har längtat
Och om några veckor är det dags för SEMESTER... ska bli underbart
Hoppas på bättre väder i år... i fjol var det 4 soliga stranddagar på hela 4 :thumbdown:
Måste bara bli bättre i år helt enkelt.
Älvdalen 2010
Förra veckan på torsdag åkte 4 bussar med simmare från Värmland upp till Älvdalen för att tillbringa helgen där på träningsläger.
Och nu var ju detta inte vilket läger som helst. Det är Sveriges största läger för simmare... å vi var bara Värmlänningar.
Med de busslass vi körde dit fyllde i Älvdalen hotell och ökade befolkningen i Älvdalen med 6%
Det var 5 pass med simtränig som skulle genomföras under dessa dagar i en underbar 50m bassäng, plus en massa andra akititeter.
Det var frågesporter, teateruppdrag där varje klubb skulle presentera sin ort, stafetter och mkt mkt annat.
Ett litet bild kollage
Det var en bra helg på många sätt, det fanns massor att lära sig av de andra mer erfarna tränarna.
Maten och hotellet var helt ok, det var bara en måltid som de lyckade krydda sönder så till den milda grad att det inte gick att urskilja en enda smak bortsett från chilli... inta alls lämplig till en massa barn... synd på den sk kyckling grytan...
Tiden springer förbi...
Nu är ju allt de på både gott och ont...
Gott:
* Man hinner inte tänka så mkt
* Tiden går å sommaren kommer närmare
* Det händer garanterat saker hela tiden
Ont:
* Man hinner inte med å tänka klart
* Missar saker som man borde gjort
* Man vill bara bromsa å njuta lite till
Men tiden är väll en av de få saker som vi absolut inte kan påverka... den har sitt tempo vare sig vi vill eller inte.
Å det är nog tur de... undrar hur de skulle vara annars... vänta förresten... det vill jag nog inte veta...
Jag har nu tagit min 7:e dos methotrexate. Dvs det har gått 7v. På dessa 7 v har jag mått hyfsat måste jag säga.
Jag har haft dagar som jag bara velat ligga under täcket å försvinna så mitt illamående ska gå över någon gång. Ett tillfälle när man kanske hade velat spola fram tiden lite :P
Den senaste veckan har jag mått riktigt bra, bara trött när veckan närmar helgen... tufft å jobba...
Men jag känner mig i alla fall mjukare i kroppen, men jag har tyvärr lika ont. Men skadar ju inte å vara lite mjukare i kroppen i alla fall. Gäller bara att inte överanstränga sig.
Jag fick ju för mig att tvätta alla fönstren (6 st) på samma dag. Å av det fick jag inflammation i muskeln i överarman, bröstet och över revbenen på höger sida... detta berodde på en överansträngning "pga en ovan rörelse" å vem tvättar sina fönster en gång i veckan... eller när blir rörelsen inte ovan längre :question:
Sen har jag även varit nära å få de i en vad efter för mkt promenerande...
Undrar om jag någonsin kommer att lära mig det berömda svenska ordet LAGOM och dess innebörd :question: skulle nog inte skada.
Sen har jag även tappat massor av hår ;( vi får väll se om jag tappar mer eller om det lugnar sig. Tappar jag mer har jag inget val än att raka av mig det som finns kvar...
Någon som har bra tipps på snygga huvudbonader/sjalar som man kan hitta på nätet... Alla tips välkomnas :D
Men mitt i allt har det i alla fall inträffat något UNDERBART.... jag har nu blivit av med min njursten.
Läkaren ringde idag bara någon timmer efter att jag varit där...
Sist de ringde så snart inpå rtgn så var det för att jag var tvungen att akutsprängas för det var tätt i urinledaröppningen. Så ni kan ju bara tänka vad skraj jag blev å vad mkt sdom for runt i huvudet, vad gör jag med Daniel å Smoss, hur allvarligt är de, hur blir det nu med helgens läger....
Och då säger läkaren att det inte längre finns någon sten och att alla fragment har kommit ut efter sprängningen YESSS!!!!!
Ett problem mindre... Underbart
Å med den vetskapen ska jag nu bara njute resterande delen av kvällenå vänta på att Älskling :love: ska komma hem.
Han sliter ju med min bil som pajat, men duktig som han är fixar han det galant :thumbup:
HA DE BÄST!
Moster Maria
Har ju även hon hunnit fylla år under perioden som gått.
Grilldagen
Ja vi hade en underbar gilldag som jag skrev lite om sist...
Vi hade mkt blandat väder i alla fall... allt från regn till värmande sol, å en härlig brasa.
Älsklingens marinadhink
Ett gott försök...
Så här långt har laget spelan halva grundspelet. Det har resulterat i 2 oavgjorda matcher och 1 förlust.
Starkt jobbat av laget enligt mig. Nu återstår nästa omgång, och vi får se vad de lyckas med då ;-)
Ny rapport kommer efter dagens slut.
Ha de bäst
uppdatering...
Det hela slutade med 1 oavgjord match till och 2 förluster, fast de kämpade på.
Det slutade efter alla spel med en 4:eplats (sist) men vad gör väll det när de haft roligt.
På vägen hem köpte vi med oss en väl förtjänt pizza... smakade underbart
Livet rullar på
Påsken har i alla fall passerat
Långfredagen var vi till svärmor på underbar mat...
Påskafton var det bara lugnt och njöt i det fina vädret,
på påskdagen fyllde min ♥Bumbi♥ år och vi var i Nyrobi hos mor & far på mkt god mat.
Junior har påsklov och njuter de mornar som han nu har lite sovmorgon.
Men det var det inte i tisdags å det blir det inte imorgon.
I tisdags hade han simträning 8-9. Har förresten glömt att tala om att han med simklubben har haft sponsorsim. Det är något som klubben har var år för att samla in pengar till klubben och dess aktiviteter. Då ska alla simmarna, efter bästa förmåga, under 1 timme simma så långt som de orkar och kan.
Daniel simmade sitt första sponsorsim och lyckades under 1 timme simma 1625m... inte illa för en kille på 10 år :thumbup:
Å imorgon är det fotbollscup med start kl 9. Aktiv son i alla fall, det får man vara nöjd med. Så morgondagen till ära har jag tagit ledig för att följa hans Lazio i cupen. Lovar att rapportera hur det går för som... vem vet... kanske försöker mig på att göra det från mobilen :s
Sen blir det sovmorgon resterande delen av veckan i alla fall för honom.
Nu har även en ny arbetsvecka startat och ytterligare ett steg till i min cellgiftsbehandling har tagits.
Tyvärr verkar det som om mitt jobb kommer att lida en del av min behandling, så här långt i alla fall... Orken och krafterna finns inte riktigt längre.
Natten som var har jag mått så otroligt dålig... illamåendet var hemskt en sväng. Vilket resulterat i all jag inte sovit speciellt bra. Och då blir jag ju även mkt trött under dagen + att illamåendet under delar av dagen återkommer, tyvärr...
Känns tungt. Och det hjälper ju inte humöret att jag just nu av någon anledning har mer ont i lederna än vad jag haft förut... j'"&%#a sjukdom... VARFÖR JUST JAG?!?!?!
Så inte nog med det ena, det ska vara det andra med... lika bra att ta allt så man inte missar något ;p
Hoppas bara det vänder snart... även en positiv själ kan få nog av motgångar och styrkeprov.. men men...
Ha de bäst :thumbup:
Liver går ju vidare... eller?
Tisdag
Förra veckan när jag tagit mina cellgifter (måndag kväll) så blev jag mer än lovligt dålig under tisdagen.
Jag var bokstavligen grön i ansiktet och mådde onekligen pyton hela dagen.
Försökte jag äta eller dricka något så gjorde det inte saken bättre, snarare tvärt om och fick spy.
Men när kvällen kom orkade jag i alla fall äta lite å dricka så jag fick i mig något.
Denna vecka har jag ökat dosen från 1 tabl till 3.
Å då infannsig ju tanken igår när jag tog mina piller...
"kommer jag bli 3ggr så dålig nu? gör jag det kommer jag att avlida..."
Men döm om min förvåning när jag vaknade imorse och mådde hyfsat i alla fall.
Har faktist mått hyfsat under hela dagen, med undantag från några mindre illamående attacker.
Var inte ens i närheten av att må så dåligt som förra veckan. Å det är ju skönt. Hoppas attackerna snart försvinner också. Sen är det bara att vänta på effekten, att värken sakta men säkert avtar... längtar så... blir troligen om 1,5-2 månader...
Och tyvärr har jag märkt ett ökat behov av sömn och en aptitlöshet. Ja om nu aptitlösheten är negativt, kan ju hända att jag går ner något kilo i vikt, å det är ju inte fel... Men sova mer än vad jag gör... inte lika lockande... kommer ju få ännu mer problem å hinna med allt då... bara å inse kroppen har ju lite å jobba med. Men det kanske blir bättre de med. för bra vill jag bli NU
Ha de bäst nu vänner!!
Jag ska nog sova snart :P hihi
Love
